Man städar. Man tänker. Man är ute och går i timmar. Man tänker. Man tvättar. Man tänker. Man sover. Man tänker.  Tänker. Spelar ingen roll vad jag gör. Hela tiden så tänker man på vad som ska hända.  

Men det är farligt nu. Är inne i en period där jag bara tänker att inget kan gå fel. Det kommer gå bra. Dom kommer inte hitta något, eller kanske något litet som är en bagatell. Har för mycket hopp. Hopp är farligt, men utan det skulle man aldrig orka. 

Inatt sparkade du. Länge och mycket. Du känner att jag är orolig. Men jag älskar när du rör dig där inne, du ger mig ännu mer hopp. 

Jag ska inte ge upp hoppet, kanske bara hoppas lite mindre för att inte falla så långt OM jag faller.