katastroftänkaren är lugn
Jag är gravid.
Visste inte riktigt hur jag skulle börja det här inlägget så går rakt på sak. Jag är gravid, igen, nästan precis ett år och två veckor efter jag blev gravid med Lilja.
Hur det känns? Fantastiskt. Overkligt. Lite otäckt. Men mest fantastiskt.
Jag går in i vecka 16 imorgon, shit vad tiden går fort.. Vi har redan hunnit med tre möten på MVC, ett där vi bara pratade och två ultraljud. Det första ultraljudet gjordes i vecka 12, då är bebisen väldigt liten så man kunde inte fastställa att allt såg bra ut eftersom allt är i miniatyr. Men de man såg trodde man såg bra ut. Andra ultraljudet var igår, nu i vecka 15 alltså. Nu hade bebis vuxit och man kunde se att både hjärta och magsäck satt på RÄTT sida.
Den lättnaden. obeskrivlig
Men hon skrämdes lite, "ja och hjärtat sitter ju på höger sida". Hann ju bli livrädd innan hon sa "ELLER NEJ alltså jag menar på vänster sida men det är ju spegelvänt i datorn". Trodde för en sekund att mitt eget hjärta skulle hoppa ut, men det sitter kvar. Så med andra ord, hjärtat sitter på VÄNSTER sida, och magsäcken likaså.
Allt annat såg också helt normalt ut. Det känns lite konstigt. Jag hade inte blivit så förvånad om något varit fel, det har ju hänt förut menar jag...
Trodde dock jag skulle ha mer panik än vad jag har, känns mig mer orolig. Men jag är faktiskt ganska lugn, vilket är jävligt lustigt eftersom jag är en katastroftänkare (har jag tappat nyklarna så har nån snott dom och gjort inbrott och tänt på huset i princip). Mina tankar nu går mer såhär: Det finns kanske 1 chans på miljarden att exakt samma sak ska hända igen. Men sen finns det ju andra hemska saker, som missfall, sjukdomar osv. men det tar vi då i så fall. Så tänker jag, katastroftänkaren. Bra va? Sen får vi väll se hur länge jag är så lugn...
Men i alla fall, nu vet ni, ja ni som läser bloggen alltså. Dom flesta vet ju redan, så känn er inte prioriterade. Haha skojar
Puss å hej